Historia

Gamla gården
Gamla gården

Barnkrubbans Historia
Adolf Fredriks och Gustav Vasa Barnkrubba är Sveriges näst äldsta förskola och startades 1856 av Adolf Fredriks församling tillsammans med välbeställda kvinnor som tyckte synd om barnen som lekte ute på gatorna. (Kungsholms Västra barnkrubba startades 1854.)
Donatorerna och Adolf Fredriks församling gjorde det ekonomiskt möjligt att anställa personal som tog hand om barnen.

Verksamheten pågick i olika hyrda lokaler tills Stiftelsen fick möjlighet att köpa fastigheten på Norrtullsgatan 7 tack vare olika donationer m.m. vilket skedde 1909.
För att kunna få en lokal som var anpassad för barnstugeverksamhet revs fastigheten och återuppbyggdes under åren 1938 – 1939.

Följande text går att läsa på en av Barnkrubbans väggar:

”År 1856 grundades inom dåvarande Adolf Fredriks församling denna Barnkrubba.
Med stöd av enskild offervilja, av församling och av Stockholms Stad uppehölls och utvecklades dess verksamhet uti förhyrda lokaler intill år 1909, då Krubban fick ett eget hem på denna plats. Med bidrag från stat och stad uppfördes denna byggnad åren 1938-1939.”

Då fastigheten byggdes ordnades tjänstebostäder inom Barnkrubbans lokaler för föreståndaren, kokerskan och för barnbiträden.

Dubbelnamn
Forsamlingen delades och Gustav Vasa kyrka byggdes år 1906. Norrtullsgatan 7 hamnade geografiskt inom Gustav Vasa församling. Gustav Vasa församling bidrog med medel till driften och önskade därför en namnändring till Adolf Fredriks och Gustav Vasa Barnkrubba vilket skedde i samband med byggnationen av det nya huset 1939.

De yngsta barnen
På spädbarnsavdelningen som startade år 1932, arbetade barnsköterskor i uniform med de allra yngsta barnen som kunde vara från 2-4 mån.
Barnens privata kläder byttes till Barnkrubbans kläder efter att barnen blivit badade varje morgon. Detta gjordes av hygieniska skäl från Barnkrubbans sida samt för att förenkla för föräldrarna.

Antal barn och avdelningar
1968 hade Barnkrubban 60 barn fördelat på fem avdelningar i åldrarna 0,5 – 7 år. Vid slutet av 1980-talet var det 32 barn fördelat på två avdelningar som senare övergick till 36 barn i åldrarna 1-6 år.
I samband med Barnkrubbans renovering som blev klar 2017 utvidgades barnantalet till 50 fördelat på fyra avdelningar.

Föreståndare
Församlingarna utsåg diakonissor som föreståndare för verksamheten. Så småningom kom den första föreståndaren som förutom att enbart vara diakonissa även hade en utbildning som barnträdgårdslärarinna. 1955 anställdes Greta Salin som Barnkrubbans första förskollärare som föreståndare. Förskollärare Christa Novotny tog sedan över som föreståndare 1960 och avlöstes sedan av Mildred Jansson 1968. Mildred gjorde Barnkrubban till sitt livsverk och arbetade som föreståndare i 37 år tills hon gick i pension. Hon efterträddes år 2005 av Grethe Grimstad Thorané.

Organisation
Centralföreningen för daghem och lekskolor (första protokoll 1919), hade till uppgift att samordna Barnkrubbornas verksamheter. Centralföreningen lades ner 1985 och alla barnstugor/daghem övergick till kommunal regi under Socialförvaltningens ledning. Stiftelsen hyrde ut lokalerna till Socialförvaltningen som ansvarade för verksamheten.
1993 blev verksamheten återigen privat och drivs sedan dess av Stiftelsen.

Styrelsen år 1950
Styrelsen år 1950

Svensk förskolehistorik
1836 – De första småbarnsskolorna startas i Nora och Stockholm

1854 – Den första barnkrubban öppnas på Kungsholmen i Stockholm

1896 – Privata Barnträdgårdar öppnar i Stockholm efter tysk modell (Kindergarten)

1899 – Systrarna Ellen Moberg (1874-1955) och Maria Moberg (1877-1948) öppnar en kindergarten i sitt barnhem i Norrköping. Systrarna kom även senare att driva förskollärarutbildningar

1902 – Den första svenska barnavårdslagstiftningen kommer

1935 – Alva Myrdals bok ”Stadsbarn” kommer ut

1943 – Efter en statlig utredning beslutas om statsbidrag till förskolor och barnkrubbor

1944 – Barnkrubban ändrade namn till daghem

1972 – Barnstugeutredningen blir klar

1975 – Kommunerna åläggs att ansvara för en förskola till alla sexåringar

1983-1994 Alla daghem kommunala

1991 – Rätten till bidrag för personaldrivna daghem införs

1995 – Rätten till förskola utökas till att gälla från ett års ålder

1998 – En läroplan för förskolan införs och barnomsorgen flyttas från socialdepartementet till utbildningsdepartementet, dagis blir förskola

2002 – Maxtaxa införs

2003 – Allmän förskola för fyra- och femåringar införs

2006 – Etableringsfrihet för förskolor och fritidshem

2011 – Ny skollag och reviderad förskoleplan där förskolan blir första skolform inom utbildningsväsendet